Jag fyllde år i Fredags men min släkt firade mig i lördags, kanske för att det var en bättre dag och fira någon på. Men just när vi satt där och tryckte i oss godis så kom min två år yngre kusin fram till mig och ville att jag skulle göra en mössa till henne. Eftersom jag älskar att sticka kunde jag inte riktigt säga nej. Vi gick ner till min krypa och förråd av garn och hon fick stå och välja ett tag bland massorna av garn tills hon tog ett svart nystan. hon beskrev exakt hur hon ville ha det och jag satte igång redan i söndags. Efter jag hade slappat måndag tog jag upp det igår igen och upptäckte efter en stund att garnet inte skulle räcka. Jag var tvungen att ge mig ut och köpa nytt. Jag som allltid tycker att jag har ett sånt lager av garn.
Det är en bokhylla alldeles fylld till brädden och en stor korg med. Men sånt händer.

Det slog mig imorse när jag gick till bussen så där fem minuter över fem, att det snart är jul. Jag har börjat planera julklapparna och börjat göra lite av de med. Men jag har långt kvar innan jag är klar. Det känns som julstöket aldrig kommer ta slut för mig. Mormor gick och bröt armen nu förra måndagen och det är hon som brukar göra allt förberedande jul stök men nu blir det upp till att hjälpa till. Som tur har jag rätt mycket ledigt från skolan och då kan man försöka komma hem till henne och hjälpa med julstöket.
De julklapparna som man ska själv tillverka ska jag köpa över internet. Det känns som ett bra val för att det är en riktig ryssvinter utanför dörren.

Ps. Min kamera är fortfarande borta. Men den kommer nog fram tids nog.

Nu har min Dr. Martens kängor äntligen kommit från England. Det tog en och en halv veckas väntan men det var helt klart värt det. Utan pappas kompis hade det aldrig gått. Men nu är de äntligen här.

Jag satt och stickade på strumporna när jag plötsligt kände att ett par vantar skulle vara bättre för vädret blev allt kallare och kallare. Det skulle nog bli mer använda om de blev ett par vantar. Så jag maskade av det jag höll på med. Så nu ligger det ett strumpskaft slängt på mitt rum.
Vantarna artar sig och nu är det en helt klar och en som har bara en tumme och fingertoppenkvar. Jag valde att göra tumvantar för jag tycker det är mest användbart och sen är det lättast. Jag hoppas bara att de kommer passa på hon ska få de.

Nu har jag tagit tag i mitt liv. Det vill säga mitt sticke. Jag har varit på Pride och lämnat över och fått tillbaka en slipover som ska till Trollkarlsskolan. Ska lägga upp bild på sen så fort jag får en model. Nu har jag tagit tag i att göra ett par strumpor men jag ville inte sticka vanliga tråkiga strumpor. Det ska bli griffindor strumpor. Jag ska sen göra Ravenclaw, Huffelpuff och Slytherhin strumpor. Jag har testat en del metoder jag aldrig har testat innan.

Nu har jag klarat det. nu har jag körkort. Men man har inte tid att köra när man har tre lajvkostymer till ett lajv som ska vara insperat av J.R.R Tolkens bok Bildo Baggins. Det kommer blir kul att sy de men men man måste hinna planera hela Pride och lajvet.

Oj allt har gått så fort. Veckan började med ett kuggande på uppkörningen. Det gjorde mig sur och arg och tog två dagar att lugna ner mig och komma in i lugnet igen. Sen hann jag inte ens andas ut innan jag fick packa väskan och på onsdagen bar det iväg på flygläger. Men det hjälpte mig att tänka mindre på uppgkörningen som komemr nu på torsdag. Jag träffade gamla kompisar från förra årets läger och fick även nya. 

Sen har jag faktiskt sytt en kjol på den dagen jag var och laddade om mellan kuggningen och lägret.

Idag var jag på trafikverket och gjorde mitt kunskapstest, eller Teoriprov. Det beror lite på hur man vill vinkla det. Det var även sista dagen på jobbet vilket kändes riktigt skönt på ett sätt. Nu kan jag bara luta mig tillbaka för ett tag och sticka på. Men körkortet först i vilket fall som helst.
När jag väl satt där idag och väntade den halvtimmen till att få komma in på provet så for automatiskt stickorna upp och jag fortsatte att jobba. Det måste sätt oerhört avslappnat ut för de som tittade på mig men för att vara riktigt ärlig var jag nervös så jag visste inte vad jag skulle göra. För att inte låta min nervositet ta över mig så var jag tvungen att syssla med något. 
Tack vare att jag höll huvudet kallt så klarade jag teori provet och nu har jag bara själva körningen kvar.

Hoppas TS slipovers kan hjälpa mig hålla huvudet kallt där med :3

Hur ska man hinna med allt? Jobb, stickning, sömnad, broderering, virke och dessutom körkortet. Men som tur fick jag ju sommarens bästa jobb. Jag ska starta eget och vad är inte bättre än att starta ett syföretag som sysslar med det jag tycker är kul. Men det känna som att gå i skolan 3 veckor efter skol avslutningen. Kanske lite mer soft men ändå. En sak som skiljer är om jag får sticka eller om jag ens får visa det. Med mitt sommarjobb nu får jag till och med ha mina saker liggande på bänken utan att läraren eller föreläsaren får mega damp på mig. Jag trivs riktigt bra i gruppen jag har hamnat med. Men men visst finns det rötägg över allt även här. Men man måste vara en person med RMI (rätt mental inställning) annars kan man aldrig ta sig igenom det. Så nu producerar jag hårdare och mer än vad jag någonsin tidigare har gjort i en bänk.

Nu har jag suttit i tre dagar med ett sidoprojekt som har blivit mitt huvudprojekt. 
Det jag har gjort kallas singla. Och det är att man syr som bollar. Det är en gammal teknik som gjordes i de svenska hemmen sen 1700 - talet om jag inte minns fel. 
Jag fick lära mig det när jag var med min bästa kompis i barndomen, i Skåne och hälsade på hennes mormor. Det var hon, min kompis mormor som lärde mig tekniken. Jag var då ungefär 8-9 år. Sen häll jag på med det väldigt mycket ett år och sen la jag det på hyllan. Och nu i år fick jag för mig att börja och testa och göra en boll. Jag blev nästan förvånad att jag fortfarande kunde den gamla tekniken efter 10 år på hyllan.
Det här blev mitt resultat

Jaa för de som inte talar finska eller tar hjälp av Lexin just nu, men ajokortti betyder körkort. Idag ska jag köra halkbanan och liggar nu i min säng och laddar upp. För att Jönköpings Halkbana är segt dum så får lilla jag sätta mig i min bil och köra mer med amma till Eksjö. 
Eftersom det nog blir att jag kör kan jag inte göra något handarberte på vägen och då får de faktiskt stanna hemma. Men nu ska jag packa mig upp ur sängen. Ringa dit och fråga om pris. Vilket jag har glömt nu i en veckas tid att göra. Hoppas det finns något mysigt cafe i Eksjö sen som jag kan ta igen mina krafter på.

Jag har börjat få smak för ett sommarlov som nu ligger inom räckhåll. För att jag har fått årets bästa jobb med årets sämsta lön så kommer jag sticka hela tiden. Sen är mitt körkort inom samma räckhåll och snart kommer jag sitta med den rosa papperslappen i händerna som bevisar att jag kan styra den lilla plåtburken. Jag har dessutom hittat min dörmbil och den är inte dyr. Dock skulle jag behöva lacka om den och kanske fixa till dne lite så den går att köra felfritt. Den är så fin och hade passat jätte bra med mitt företag. Tänk att ha en liten text dekor längst ner med mitt företagsnamn på. Ohh, vilken sommar det skulle bli. Sen ska jag köpa min Pride biljett men det får nog min mamma hjälpa mig med nu. Kan knappt vänta till att sommaren kommer och allt faller på plats i mitt pussel.

Nu stickar jag slipovers till Trollkarlsskolan på rullande band. Jag är nästan klar med den första. Men jag har inte hunnit sy ihop den. Mitt rum hann äta upp min nål innan jag han ta tag i det lilla problemet. Men jag får väl göra massa andra och sen ta en tid när jag bara sätter ihop alla delarna. Just nu är det rätt skönt och avkopplande att bara sitta och sticka rätta delar och inte behöva tänka så mycket på vad man gör med massa intagningar och tankar. Klart kommer jag att lägga upp bilder när mitt rum ger även tillbaka min kamera.
Jag har lagt till en liten detalj på de för att man ska kunna under lajv se om karaktären är en kille eller tjej. Det ska inte spela någon roll om den har kjol eller byxor eller om den spelas av en av det motsatta könet. Men dock är det lite jobbigt och förklara så jag får vänta tills jag hittar min kamera för att kunna visa upp min smarta idé.

Man sitter med läxor upp över öronen men ändå kan jag bara inte lägga ner mina stick och virk projekt för ett tag. Det känns som man alltid har en liten stund över för att kunna ta upp projekten och göra bara något varv till och plötsligt sitter man där med en hel tröja klar i handen. När man tittar på klockan så har det gått timmar och åter timmar till sticket. Det känns som ens tid bara springer iväg. Men om bara två veckor är det sommarlov och då har jag bara 4 veckors jobb, där jag ändå kan sticka. Sen är jag ledig ända fram till Pride.
Mitt sommarjobb komemr nog vara det bästa som finns. Jag har fått sommarjobb med att starta eget företag. Det kan ju inte bara vara roligare. Det är ju det jag vill göra. Inte nog med att jag får lära mig om att ha och driva eget så får jag dessutom pengar för att jag har det som jobb. Dock är det inte jätte mycket men det är i alla fall en liten sommarbudget. Förra året klarade jag ju mig på den lilla summan och året innan det likadant. Men nästa år blir det nog att få ett ordentligt jobb eller få företaget rullande så det går att överlever studentsommaren på det.

Nu har jag legat hemma i sjukdom en vecka ungefär och när man ändå bara ligger där kan man ju lika väl börja passa på att sticka som en tok. Men det blev inte så mycket av den varan heller. Min farmor och farfar kom föra osdagen och det betydde att jag fick lämna över mitt svala,sköna källarrum till de. Själv blev jag deporterad till ett litet hörn bakom skrivbordet där jag sitter och syr för det mesta. Med min symaskin som närmaste sänggranne och en sjukdom som for fram och tillbaka i en blev det inte så mycket av det jag hoppades jag skulle hinna göra.
Men nu är jag tillbaka i skolan och jag har läxor som förökar sig vart jag än tittar. Kanske blir det lite stickning till helgen får jag hoppas på. Det är långt mellan Växjö och jönköping och sen Jönköping - Motala. Men man kan ju inte riktigt planera allt sånt det blir lite som det blir.