Stickfabriken

Nu stickar jag slipovers till Trollkarlsskolan på rullande band. Jag är nästan klar med den första. Men jag har inte hunnit sy ihop den. Mitt rum hann äta upp min nål innan jag han ta tag i det lilla problemet. Men jag får väl göra massa andra och sen ta en tid när jag bara sätter ihop alla delarna. Just nu är det rätt skönt och avkopplande att bara sitta och sticka rätta delar och inte behöva tänka så mycket på vad man gör med massa intagningar och tankar. Klart kommer jag att lägga upp bilder när mitt rum ger även tillbaka min kamera.
Jag har lagt till en liten detalj på de för att man ska kunna under lajv se om karaktären är en kille eller tjej. Det ska inte spela någon roll om den har kjol eller byxor eller om den spelas av en av det motsatta könet. Men dock är det lite jobbigt och förklara så jag får vänta tills jag hittar min kamera för att kunna visa upp min smarta idé.

Man sitter med läxor upp över öronen men ändå kan jag bara inte lägga ner mina stick och virk projekt för ett tag. Det känns som man alltid har en liten stund över för att kunna ta upp projekten och göra bara något varv till och plötsligt sitter man där med en hel tröja klar i handen. När man tittar på klockan så har det gått timmar och åter timmar till sticket. Det känns som ens tid bara springer iväg. Men om bara två veckor är det sommarlov och då har jag bara 4 veckors jobb, där jag ändå kan sticka. Sen är jag ledig ända fram till Pride.
Mitt sommarjobb komemr nog vara det bästa som finns. Jag har fått sommarjobb med att starta eget företag. Det kan ju inte bara vara roligare. Det är ju det jag vill göra. Inte nog med att jag får lära mig om att ha och driva eget så får jag dessutom pengar för att jag har det som jobb. Dock är det inte jätte mycket men det är i alla fall en liten sommarbudget. Förra året klarade jag ju mig på den lilla summan och året innan det likadant. Men nästa år blir det nog att få ett ordentligt jobb eller få företaget rullande så det går att överlever studentsommaren på det.

Nu har jag legat hemma i sjukdom en vecka ungefär och när man ändå bara ligger där kan man ju lika väl börja passa på att sticka som en tok. Men det blev inte så mycket av den varan heller. Min farmor och farfar kom föra osdagen och det betydde att jag fick lämna över mitt svala,sköna källarrum till de. Själv blev jag deporterad till ett litet hörn bakom skrivbordet där jag sitter och syr för det mesta. Med min symaskin som närmaste sänggranne och en sjukdom som for fram och tillbaka i en blev det inte så mycket av det jag hoppades jag skulle hinna göra.
Men nu är jag tillbaka i skolan och jag har läxor som förökar sig vart jag än tittar. Kanske blir det lite stickning till helgen får jag hoppas på. Det är långt mellan Växjö och jönköping och sen Jönköping - Motala. Men man kan ju inte riktigt planera allt sånt det blir lite som det blir.